Sök på allt som har med Ale att göra
Månadens Guldkorn
 
StartArtiklarBloggarKöp & säljPrylnyttTips & trickswebb-tvRedaktionenPanelenNyheter
Surte Glasbruk

Vandring i Ale med omnejd

2018-06-21
» Läs mer

Ale släktforskare

2018-04-17
» Läs mer

En vacker TV-stjärna

2017-11-14
» Läs mer

Surte Glasbruk

2017-09-10

Den branta ravinen vid Surte bäck, och läget vid Göta älv mellan Göteborg och Kungälv ansågs tidigt lämpligt för kvarnverksamhet.

År 1851 köpte göteborgsköpmannen Olof Wijk tillsammans med svågern James Keiller några gårdar i Surte, för att förbättra kvarnverksamheten och även starta ett spinneri.

Då Wijk avled 1856 ändrades planerna.
Ägarna till Eda Glasbruk undersökte vid samma tid möjligheten att anlägga ett fönsterglasbruk i Göteborgsområdet, då importen från huvudtillverkarna i Tyskland var problemfylld på grund av ständiga småkrig. Det förberedda industriområdet i Surte köptes in 1862 och fönsterglastillverkning startade i oktober 1863 under ledning av tidigare disponenten på Eda glasbruk, Gustaf Santesson.

I samband med en flytt till nya lokaler och ombildning av företaget 1868 påbörjades, förutom fönsterglas, även tillverkning av buteljer. Då ugnen för tillverkning av fönsterglas 1883 var så utbränd att förstklassigt glas inte kunde tillverkas, lades tillverkningen av produkten ner och buteljer blev därefter huvudprodukt. Trots export av flaskor till England och Skottlandhade bruket dålig lönsamhet och gick 1885 i konkurs.
Bruket köptes in på exekutiv auktion 1886 av tidigare chefen för Älvsborgs regemente, överste Paul Melin, och företaget rekonstruerades. Efter några goda år med ökad produktion var Surte glasbruk 1890 det största glasbruket i Sverige.

År 1894 ombildades företaget till Surte Aktiebolag med Melins anförvant Martin Werner Rhedin som VD. Två år senare förvärvades Liljedahls glasbruk i Värmland, och 1906fusionerades bolagen till AB Surte-Liljedahl. Liljedahls glasbruk, som hade tillverkning liknande den i Surte, lades ned 1917. Ytterligare ett företagsförvärv skedde 1913 genomKongelfs glasbruk i Kungälv (nedlagt 1956).

År 1911 effektiviserades tillverkningen genom att den första helautomatiska glastillverkningsmaskinen, Owensmaskinen, inköptes från USA. Ännu nyare metoder infördes 1922 genom ett antal s.k Lynchmaskiner, och handblåsning av flaskor slutade definitivt 1926. Transporter av råvaror från företagets hamn i Göta älv över järnväg och landsväg utfördes med en några hundra meter lång linbana levererad av Nordströms linbanor.

I samband med ett ägarskifte 1943 då ett tidigare engelsk aktieintresse avvecklades samtidigt som Fastighets AB Carnegie övertog aktiemajoriteten ändrades bolagsnamnet tillAB Surte Glasbruk. Carnegie sålde sina aktier 1960 till förpackningsföretaget AB Plåtmanufaktur (PLM) i Malmö, som placerade ut divisionsledningen för koncernens glasbruk i Surte. När regeringen ur miljösynpunkt förbjöd engångsglaset, minskade marknaden för förpackningsglas och år 1975 beslutades om nedläggning och överförande av produktionen i Surte framförallt till det kvarvarande glasbruket i Limmared. Nedläggningen var verkställd 1978. Under nedläggningsprocessen bildades dock, som ett parallellt alternativ till fackförbundet, också en arbetarkommitté, vilken tillsammans med forskare från Centrum för Tvärvetenskap i Göteborg la fram en rapport om brukets egentliga lönsamhet och huruvida det eventuellt skulle gå att driva vidare i annan regi, men planerna förverkligades således aldrig.[5] Ett antal mindre företag har därefter flyttat in på bruksområdet. Här finns också Surte glasbruksmuseum.

Alexander Samuelson, född 4 januari 1862 i Kareby socken, Kungälv (Göteborgs och Bohus län), död 1934 i Indiana, USA, var en svensk-amerikansk glasingenjör. Han arbetade på Surte glasbruk innan han emigrerade till USA 1883.

På ett glasbruk i Terre Haute, Illinois, formgav Alexander Samuelson 1915 Coca-Colas berömda glasflaska som introducerades 1916, åtminstone återfinns hans namn på patentet. Samuelson var en hög chef på Chapman Root Bottling Company och det har hävdats att det i själva verket var Earl R. Dean som ritade flaskan. Vare sig Samuelson eller Dean blev rika på formgivningen, mångmiljonär blev istället företagets ägare Chapman J Root.

Flaskan blev världens mest välkända varumärke och varuförpackning. Flaskans ursprungliga utseende var inspirerad av kakaobönans form och betydligt buktigare än den som slutligen gick i produktion. Det geniala med flaskan var att den var greppvänlig, hade ett omisskännligt utseende och att glaset inte splittrades när flaskan tappades. Till en början tillverkades flaskan i en blå, en grön och en glasklar variant.

Läs mer här